Change of Seasons

Då var jag äntligen här. Alldeles strax stämplar jag ut från en arbetsvecka på inte mindre än 75,5 arbetstimmar! I sju dagars tid har jag sprungit mellan jobben som en dåre. (Och innan söndagen jobbade jag dubbla pass både fredag och lördag). Ni får säga att jag är duktig, det är helt okej.

Dagarna har passerat i megafart så jag minns inte så mycket av dem. Vi har haft helt galna dagar på Max och det har varit sjukt roligt! Jag ser så mycket fram emot att få jobba i sommar (bortsett från många antagligen kommer ha slutat då) och det intensiva tempot. Det kommer bli kalasbra for sure!

De senaste tre nätterna, inklusive idag, har jag jobbat på Cherry också. Igår var det helt sjukt stört, jag var så trött att jag faktiskt somnade mitt under ett spel. Hur fasen är det möjligt? Jag var så trött att jag verkligen inte klarade hålla ögonen öppna. Så i väntan på att en gäst skulle bestämma sig för om han ville ha ett kort till eller inte så slumrade jag till i några sekunder. Jag har nog aldrig varit så trött i hela mitt liv. För att inte tala om oprofessionell. Jag skäms när jag tänker på det, trots att jag egentligen inte skulle bli så illa berörd av att någon klankade ner på mig för att jag var trött, ändå. Men jag har ändå haft energin att vara glad och positiv och nattens pass på Cherry var nog det bästa någonsin! Kvällen började med två timmars dötid då jag satt och tjötade med de andra i personalen på O2 och det var så himla roligt. En av gästerna insisterade på att vi skulle ta en kaffe någon dag medan en annan bönade och bad om att äta lunch på måndag. Jag skrev ner mitt mobilnummer på ett spader ess och tyckte att det kändes fint att vara eftertraktad. Uppmärksammad. Adis var där och gjorde mig så otroligt himla jätte super glad! Han är så bra. Johan - en kille som brukar hänga med Maxgänget ibland - var där och pratade och fick mig att skratta. Jag har så mycket att återberätta för honom i nyktert tillstånd sedan. Jag bara satt och log hela kvällen rakt igenom. Det finns så många bra människor!

Om några timmar ska jag åka till Uddevalla för att hämta bröd åt Maxrestaurangen. Jag och Kajsa (biträdande restaurangchefen) har bytt bilar för lastutrymmets skull. De frågade mig om jag ville jobba imorgon men jag sa faktiskt nej. Jag orkar nog egentligen, men tycker att jag gjort mig förtjänt av en ledig dag (jag börjar ju ändå jobba på måndag igen). Men jag kunde kosta på mig att åka iväg en sväng i deras ärende. Bilen är i alla fall stencool och jag är smått nervös över att köra den. Den har gått 150 mil liksom. Så Gud nåde mig om jag skulle ens vara i närheten av att kanske repa den skitlite. Jag ska åka om ungefär två timmar och min kropp är så fullproppad av socker och koffein (i förebyggande syfte inför nattens arbetspass) att jag inte är trött. Men jag lovar, jag ska vara ansvarsfull.

Nej, nu ska jag försöka ta vara på den här tiden så gott som går. Jag är helt slutkörd i huvudet men åh, så lycklig!