can you feel my heart

Hallåja bloggisen!
 
De senaste 24 timmarna har varit bonkers. Jag är inte så trött ännu men det kommer som ett megabakslag snart, det är jag övertygad om.
 
För det första så jobbade jag lite extra då de behövde hjälp på Bodypower. Little did I know, att dagen till ära skulle ägnas åt stickprover av inventeringen. Jag var så taggad på att vi skulle få klart alltihop så jag gav 110% frå start. Eftersom vi bara var tre personer fördelat på två butiker, där Jon dessutom skulle gå hem på eftermiddagen, så hade vi sammanlagt bara 2 timmar då vi var två pers i butiken och kunde inventera lagret. Tilläggas bör också att under både Eriks och Jons rast, alltså de två timmar jag stod själv, var de bästa försäljningstimmarna under hela dagen. 
 
Jon köpte en p-max till mig. Det är fan kärlek det.
 
(null)
 
Jag var värsta speedy gonzales men det var helt omöjligt att få gjort inventeringen samtidigt som det var rätt schysst försäljning. Ju mer tiden gick desto mer skulle ju den inrapporterade inventeringen diffa. Så tillslut fick jag erkänna mig besegrad - och lägga ner hela projektet bara för att låta kollegorna göra om det imorgon, när de var två och butiken var stängd. Så det var ju lite trist att allt jobb var i onödan, men Jon var imponerad över mitt tempo så det är ju alltid något.
 
På kvällen kontaktades jag också av ett jourhem vars jourhemskatt kräkts ganska stora mängder. Vi bestämde oss för att avvakta lite då allmäntillståndet inte var så dåligt, och det fanns ingen jourhavande veterinär att tillgå. I Göteborg var de överbelamrade och Fredrikstad kan vi inte åka till utan pass. Så jag bad jourhemmet hålla ett öga på katten och hojta till om det blev värre.
 
Tänkte inte så mycket mer på det sedan, när Martin gått och lagt sig fick jag feeling och satte mig vid datorn för att lyssna på en föreläsning om brottsprevention.
 
(null)
 
Invigde även min nya vattenkokare som jag fick i födelsedagspresent av Johanna och Helena. Premiärköppen blev godkänd!
 
(null)
 
(null)
 
Senare, väldigt sent ska erkännas, gick jag och la mig. Då kom ett sms från jourhemmet att katten blivit sämre. Det var ju inte så mycket att tänka på egentligen, utan jag fick slita mig från min pyjamas och min värmefilt och min nallebjörn Sterling (nedan) och åka iväg.
 
(null)
 
Det var väldigt fint ute, med massa snö och bara -2 grader.
 
(null)
 
(null)
 
Jag träffade kissen Sir Fluffington (hur fett namn för övrigt? Det är jourhemmets barn som valt det, tror jag ska rådgöra med dem i samtliga namngivningar framöver) och gjorde en lekmannabedömning att vi inte behövde rusa i ilfart till Fredrikstad utan nödvändiga dokument i ordning, och att det kunde vänta i de 4 timmar till som behövdes för att Dingleveterinärerna skulle öppna. Lagom till att jag skulle hämta honom så spydde han en tionde gång, denna gången var det mest blod i spyan. 
 
(null)
 
(null)
 
Kolla så fint de gjort. De tar verkligen så himla väl hand om sina jourisar.
 
(null)
 
Jag invigde mitt nya mjukisset från ICIW! Egentligen gillar jag inte färgen, MEN det är bra att ha något som inte är så mörkt att allt katthår syns men inte heller så ljust att all smuts syns. Det är dessutom vansinnigt skönt då det är extra mjukt foder på insidan. LOVE.
 
(null)
 
Jag var superhungrig så jag åkte till Statoil för att köpa toast.
 
(null)
 
Sedan gjorde jag ett tappert försök att bila hem. Ni ser ju vilket oväder, det ser ut som jag kör i 80 km/h men faktum är att jag står still och vinden/snön blåste nästan horisontellt.
 
Efter att ha försökt puttra hemåt i 30-40km/h nästan halvvägs insåg jag att det finns inte en chans att jag kommer komma upp ur sängen i tid till att köra katten till veterinären 07.30, när det bara var två timmar kvar. Jag hade garanterat försovit mig, eller dragit mig för att slippa den jävliga körningen.
 
(null)
 
Så jag gjorde det enda vettiga jag kunde göra; jag hittade en obelyst parkering (Hålkedalen) och sov i bilen. Jag sov superdåligt verkligen, men det var också en förutsättning för att jag faktiskt skulle komma upp och iväg med katten bara några timmar senare.
 
(null)
 
När katten var hämtad och inlämnad hos veterinären, satt jag kvar i bilen på parkeringen jättelänge och bara kontemplerade mina livsval. Jag orkade inte röra mig en centimeter, men ville ju inte direkt sova vidare i bilen. Martin var så himla söt och snäll och swishade 150 spänn till mig att köpa mig frukost på LovaLisas för, så då infann sig lite motivation att i alla fall röra mig någonstans.

(null)
 
Det blev grillad macka med kyckling och pesto, äppelmust och en bit pepparkakstårta med lingon och marsipan. Så god.
 
(null)
 
Väl hemma sedan städade jag lite grann, och bytte om till pyjamas och cozee igen och gjorde mig redo för att kura ihop mig på soffan. Då gick strömmen. Så jag gick runt med pannlampa och fixade och donade för att sedan kunna lägga mig med gott samvete.
 
Måttligt road. 
 
(null)
 
Har faktiskt inte fått sova något men har legat på soffan, gosat katter, kollat på Breaking Bad och ätit tårta.
 
(null)
 
(null)
 
Här är lite bilder från de andra dagarna som gått sedan jag skrev sist. Det har ju egentligen inte hänt så mycket eftersom jag jobbat extra de dagarna. Men jag har svarat på mejl, katthjälpens PMs och kommentarer, samt mina egna sms och meddelanden på messenger. Fett najs att vara ikapp, även om underbart är kort.
 
(null)
 
Katterna har kollat på TV, så klart.
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Fåglarna har börjat hitta till min fågelmat!!
 
(null)
 
(null)
 
Jag skulle budgetera lite innan jobb. Då dök plötsligt en Wyoming upp och ville ha uppmärksamhet? Det händer inte ofta kan jag meddela. Då är det färdigbudgeterat helt enkelt.
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
(null)
 
Nu tänkte jag att jag skulle försöka ordna transport hem igen av Sir Fluffington. Jag hade egentligen tänkt att jag kunde göra lite ärenden i stan samtidigt, men det var ren isbana på vägen mellan stan och oss så jag är så där sugen på att åka in igen, 40 minuter tog det enkel väg för man kunde inte köra snabbare än max 40km/h, för att köra honom 2 kilometer och sedan eventuellt göra lite grejer till som också kommer ta fett mycket längre tid än nödvändigt.
 
Veterinären har inte hört av sig så jag gissar att de kanske inte hittat något. Kanske man vågar sig på en liten nap med värmefilten och några katter att gosa med? Eller så blir det plugg.
 
Kanske.
 
(null)
 
Det var allt för denna gången! Hare gött haaaj!

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.


Dela gärna med dig av din åsikt!

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Kommentarer
Trackback