don't stop the madness

Vet ni vad?

Idag hände något - i min värld - helt otroligt.

Jag vaknade på morgonen och kände mig helt utvilad. Jag har inte haft den känslan på över ett år. Tro det eller ej, jag grät faktiskt av glädje. Att faktiskt kunna gå upp ur sängen när väckarklockan ringer utan att hela kroppen gör ont, utan att ha ångest.. Utan att fundera på att sova istället för att äta frukost. Dessutom har jag under hela dagen känt mig som inte-en-zombie. I vanliga fall brukar jag släpa fötterna efter mig hela dagen mer eller mindre. Piggna till lite grann men inte såå jag känner mig sugen på att göra något, direkt.. Men idag. Idag hade jag energi från start! Vi tog en promenad efter middagen för att dela ut flyers från Nordic Wellness i brevlådorna runtom här, och efter det blev jag megatrött. Men det känns helt klart okej.

Jag är lite osäker på vad det beror på. Jag trodde aldrig jag skulle säga detta men Martin har hjälpt mig hitta en jämn dygnsrytm den senaste veckan. Han börjar ju alltid jobba klockan åtta på morgonen så han lägger sig mellan elva och tolv. Jag har börjat gå och lägga mig samtidigt, fast går upp en timme senare än han. Tidigare gick jag alltid och la mig mellan två och tre. Men nu har jag börjat haka på honom och det gör mycket tror jag. Dessutom har jag börjat dricka FitLine igen. Jag tänker avvakta med att påstå att det är det som fått mig att må så himla mycket bättre rent fysiskt men det är inte omöjligt.

Med denna legendariska händelse noterad ska jag visa lite från de senaste dagarna.

La ut saker på Tradera. Har inte så mycket mer prylar att sälja nu faktiskt. Jonny är inte till salu, men han gillar att vara i vägen. Om det ärlådor involverat.





En bild på utsidan av Katt-tidningen förresten.. ♥



Jag gjorde denna som vi lämnade över. De drog in över 2000 kronor till oss!



Kattkedjan hade julmarknad. Jag bad Gunilla köpa en virkad bulle åt mig, för jag själv var i Göteborg.







Spela TV-spel..



Vi gjorde gåvobevis att sälja via Kattkedjan, lagom i juletid.







Jag var på kvartalsutbildning för en vecka sedan. Körde nya bodycombat och nya bodypump. Som för övrigt består av 14 låtar! Jag hade så himla lågt blodsocker och kände mig allmänt sämst alltså.. Hade en riktig dipp i både motivation och självkänsla den dagen kan jag säga. Var förskräckligt elak mot mig själv. Men det var en lärdom det också.



Våra sopor ligger utspridda i trädgården ibland. Har haft mina aningar om grannens hund och hittade ett spår..



Vi blev fotograferade på Nordic Wellness för att sätta upp biler på personalen i receptionen. Jag avskyr att ta porträttbilder men blev faktiskt nöjd. Kul att ha bilder som inte är selfies!





Sedan direkt vidare till stallet! Fick Madicken sist, kul att rida en stor häst igen!



Blir ingen ridning för mig nu på ett tag. Denna veckan är sista förrän 9 januari och jag kan inte vara med för vi ska ha release på gymmet.. men men. Den som väntar på någon som gått har väntat för länge som pappa brukar säga.



Igår var jag ledig. Och på lediga dagar ska man ju som vi alla vet göra allt sånt man inte hinner göra annars. Hämta ut paket på två olika ställen, lämna av en Traderavinst i stan, panta, slänga det källsortterade skräpet, tanka, fylla på spolarvätska, ta en fika med Bowies, lämna över en katt till sitt nya hem.. Ni vet. Det vanliga.

Från Supercat fick jag en vattenfontän som var så svår att montera  att jag nästan hoppade sönder skiten och en fin keramikskål, dubbelt så stor som matskålen de hade innan. Väldigt skönt att slippa fylla på både mat och vatten två gånger om dagen plus att vara rädd för att katterna ska törsta ihjäl under dagen om man glömt fylla på innan man åker till jobbet.



Fick också FitLine i ett av paketen. Jag har använt det tidigare eftersom jag hört så många säga så bra saker om det, men efter ett år avslutade jag det eftersom jag inte märkte någon skillnad. Dock så var jag i toppform då och hade egentligen lite svårt att egentligen förbättra mitt fysiska mående plus att jag efter mötet med Mia (som kontaktade mig och ville berätta om det vilket jag gladeligen gick med på) insåg att jag inte använt det ordentligt. Jag sa rakt ut till henne att jag egentligen inte tror så mycket på sånt här - kosttillskott överlag - men ändå tänker prova med ett kritiskt tänkande. Är man inte nöjd efter första månaden får man pengarna tillbaka, så jag har inget att förlora. Ska bli spännande attt se hur jag mår då.



Ah just det, hälsade på Martin på jobbet och han tog en liten paus för att fika med mig på Espresso House.Åt saffransbulle, sååååå gott! Med tomtelatte, som också var gott, men alltid när det är någon form av syrup i tycker jag att det blir så himla mättande direkt..



Kardemumma, grädde och kaffe... Gaah..



Mellanlandade snabbt hemma innan det var dags att möta upp Marika, Kattis och Kattis skjuts till hennes nya ägare.



Sist men inte minst, har ni hört nyheten? Så kul att äntligen få dela detta med er, det har varit på tal länge, men äntligen är det officiellt! Har så sjukt höga förväntningar, haha.


Nu ska jag faktiskt sova. Är väldgt sugen på att behålla dygnsrytmen ett tag och se hur det känns.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

bust 'em

Ah. Äntligen. Har inte skrivit i december alls.. Min favorittid på hela året, som vanligt bara rusar den förbi.

Men nu har jag satt mig ner med fotbad och en froosh smoothie med smak av virgin mojito. Nu är jag redo att recapa månaden.

Såg en katt på väg hem från Nordby. Satt och åt sopor bredvid vägen.. usch vad det gör ont i hjärtat att veta att den kanske är hemlös och lever ett farligt liv nära vägen, utan mat i minusgrader.. Vi gjorde en efterlysning på Kattkedjans sida men utan framgång, trots att det delades nästan 30 gånger.



Fick ett paket hem på posten precis vid första advent. Beställde handgjorda tags att sätta på adventsljusen, så fina!







Jag älskar verkligen december och mörkret, att man kan tända en massa ljus och ha uppe ljusstakar. Hade precis tänt vansinnigt många ljus i huset och tänkte att jag får inte under några som helst omständigheter lämna dem utan uppsikt. Min största rädsla ever är nog att huset ska brinna ner.. Men en sekund efter jag tänkt det hörde jag att det tutade utanför, där stod PostNord med paket till mig! Jag stod en stund och övervägde att gå ut men nej.. jag har sett hur snabbt ett vardagsrum kan ta fyr på 30 sekunder så... nä. Fick stanna kvar inne. Men kolla så mysigt det blev!





Jonny..



December innebar också att jag fick påbörja min te-adventskalender! Så najs! Fast jag ska medge att jag ligger efter många dagar nu.. efter jag fick veta att teerna som är i inte finns att få tag på via  hemsidan är det inte lika intressant att upptäcka nya smaker. Har hittat två hittills som varit helt magiskt goda, den ena med grapefrukt och den andra med persika och aprikos!



Efter en jobbdag skulle jag hem till Mary för lite julmys med mina bästisar som för en gångs skull var samlade ♥



Precis som vanligt tog jag inga bilder men dett var en väldigt, väldigt mysig kväll med en massa asgarv och kärlek!

På tal om kärlek.



Dagens visdomsord!

Ja och förresten, Marys katt som hon tog hand om i år!



En till bild på mig och Savanna. Måndagar har alltid varit bra dagar men de är extra bra nu när det innebär att åka till stallet!



Inte bara har jag en tekalender utan även en Rituals-kalender. Vi filmade när jag öppnade första luckan vilket gick fullkomligt åt skogen men gud som jag skrattade..



Har tagit några pass att kolla till våra jourhemskatter de senaste veckorna och här är bilder från när jag hälsade på Ludo och Victor.





När det var dags att julpynta..



Sterling gömde sig under filten, det är hans nya favoritplats.





2:an på Bojarskolan hade gjort en katt-tidning och sålt där de skänkt intäkterna till Kattkedjan! Hur fint?! Självklart köpte jag ett exeplar och läste deras texter och berättelser, skrattade så jag grät.. Det här är en av mina favoriter.



Hämtade Kattkedjans nyaste tillskott för att ta henne till veterinären och göra henne klar för att omplaceras. Vet inte om jag berättat om Kattis men jag såg i alla fall en annons på Salutorger där en kattmamma och hennes två ungar såldes för fem kronor styck. Min spontana reaktion var så klart att det var hemskt, men i nästa stund hörde jag av mig till henne och frågade om vi fick ta över katterna. Särskilt mammakatt som jag vet är svårare att omplacera än två kattungar. Det visade sig att det här var ingen person som låtit sin okastrerade hona gå ute och sedan tröttnat och ville sälja dem för fem spänn styck. Helt tvärtom hade hon tagit in denna okastrerade, HEMLÖSA hona och låtit henne föda inne och letade nu efter hem åt alla. Tänk vad bra dett är att ta reda på fakta innan man pekar finger.



Fina tjejen efter kastreringen. Marika har verkligen gjort ett fantastiskt jobb med att få hennes förtroende.



Och jag fick en liten presentpåse som tack förhjälpen! Så himla fint! En blomma, kattgodis och sockerfri belgisk choklad, så perfekt.



Skulle ta kort på saker att sälja på Salutorget. Inte lätt med katter.









Mina Ritualskalender.



Godingar. Vi fick ett paket! Asdyr kattmat som varit på 50% under Black Friday. 



Vi fick med en WEIHNACHTSMAUS, haha!


Det kommer mer.
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

scoundrel

Häj häj bloggis.

Tittar in lite snabbt för att säga att jag ÄNTLIGEN har en ledig dag imorgon. Dock kommer den vara fullspäckad och på lördag ska jag chilla istället.

Imorgon ska jag upp vid halv åtta, åka och hämta en katt som Kattkedjan ska ta över, fotografera den, lägga ut en annons för adoption av henne, ta henne till veterinär, hämta ut ett paket på Posten, sälja sagda paket, hämta katten hos veterinären på eftermiddagen, rensa min garderob, lägga ut en himlans massa annonser på Tradera och städa. Ladda ner nya bodycombatreleasen också. Fullt ös medvetslös. Och ingen Celsius har jag hemma.

Igår var jag i stallet. Fick rida en gammal dam på 25 år. Riktigt krut i den tjejen faktiskt, MEN så fort hon hamnade först i ledet kunde hon bara tvärnita. Sjukt spännande lektion!

Sådan terapi, sådan balsam för själen. Gudars som jag saknar Lekaco.. Tänker på honom varje dag. Jag förväntar mig hitta någon precis som han igen men det kommer jag aldrig göra.. tänker på Mario och Mante också, men de är väldigt avlägsna i minnet.. Det var längesedan. Ska ringa Viktoria imorgon och höra lite mer om att hyra en häst några dagar i januari. Det hade varit helt amazing.

Savanna och jag. ❤️
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

give my all

Det blev onekligen en bra dag ändå.. trots att jag inte varit helt hundra. Är man jätteproduktiv får man ångest för att man inte chillat, och har man tagit det lugnt får man ångest för att man inte gjort något vettigt. Det går liksom inte att vinna.

Men jag känner mig ändå ganska tillfreds. Känns lite (väldigt) surt att det är fyra arbetsdagar kvar tills nästa lediga dag men jag får ta en sak i taget.

Har tagit en dusch och krupit ner i en nybäddad säng (med nyrakade ben!) och två katter bredvid mig.. upp och jobba imorgon. Fick en smärre chock av att se mitt konto idag så det är en tröst när man jobbar..

Vill för övrigt bara visa en del av vårt vardagsrum. Jag ska lägga vikter i gardinerna för att räta ut botten på dem så småningom, tills dess får de hänga lite. Men jag älskar den nya soffan alltså! Ibland sover jag på den istället för i sängen bara för att den är så skön.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

christmas time



Nej är det inte dags för en uppdatering så säg! Jag undrar för övrigt om inte blogg.se faktiskt fått ordning på det där med bildstorlekarna.. de har inte anpassats efter storleken i designen förut. Ni som läser bloggen från datorn har säkert sett hur förskräckligt det sett ut. Tror det är ordnat nu. Hoppas hoppas.

Har ju inte bloggat på några veckor och till en början var det ett väldigt medvetet val. Jag ville inte riktigt skriva ut för allmänheten att jag var ensam hemma och vad jag skulle göra och när jag skulle vara borta ur huset, jag är så sjukt nojig för det där med inbrott och mördare i skogen och så.. Så jag sa till mig själv att här ska inte bloggas under Martins semester! På tal om mördare i skogen, i förrgår när jag bilade hem från jobbet såg jag något pälsigt och blodigt ligga på vägen. Väjde för den och stannade ungefär 150 meter bort för att gå tillbaka och se vad det var. Det var kolsvart, mitt ute i tysta skogen och jag lyste med min mobilficklampa.. Kom fram.. och det tog mig några sekunder att faktiskt greppa vad jag såg! Ett vildsvinsHUVUD! ETT HELT JÄKLA HUVUD! Skinnet var helt avslitet på underkäken så halva skallen var blottad, men ögonen bara stirrade in i min själ och mitt hjärta stannade alltså. Satan i gatan vad jag sprang megasnabbt tillbaka till bilen som stod åt helvete för långt bort och kollade bakom axeln nästan hela vägen för att se att jag inte blev förföljd av kannibalistiska hillbillys som skulle ritualslakta mig.. Huuuur hamnade den där? Fett läskigt.

Hur som haver, det här är lite vad som hänt de senaste veckorna. Insåg först nu att mitt liv inte är så där jättespännande. Om man inte är vansinnigt intresserad av bilder på andra människors katter då.

Dagen innan Martin åkte till Spanien byggde vi ihop en byrå vi köpt på Jysk.









Jonny hittade en ny favoritplats.





Sista kvällen innan Martin åkte, och jag hade fått mig en haj-onepiece.



Artemis är.. Artemis. Hon sov så här.





Och Sterling så här.



Goding! Fortfarande så där löjligt lycklig över att han kom hem igen!



Köpte en virkad halsduk från Kattkedjan, att ha hängandes över min gungstol som jag fortfarande inte målat om. 



Men i vanlig ordning är det överambitiöst att ha någonting överhuvudtaget när man har katt.



Jag spenderade många timmar i soffan när Martin var bortrest. Kollade på naturprogram eller Dr. Phil varenda jäkla kväll!



Och Sherlock vid ett tillfälle.



Dodingen är sällskapssjuk så han spricker nästan numera.



Naturprogram och Artemis drömmer stort.. ♥



Jag har ju inte tränat så mycket sedan semestern men jag gör små sporadiska besök på gymmet ibland. Hade köpt mig ett par nya träningstights från Reebok och sånt om något ger ju alltid en liten boost. Invigde dessutom en jacka som jag köpte för flera månader sedan men låtit hänga tills det blev lite kallare ute.





Morgongos.







Var hos Dingleveterinärerna och hämtade askan av Findus.. Jag tänkte skaffa en urna till askan så såningom men behöver veta hur mycket aska det är först. Och jag känner mig inte riktigt redo att öppna och se än. Jag måste förlika mig med tanken på att det inte är han, först.



När jag skulle köra till jobbet för ett tag sedan så märkte jag att något var fel på bilen. Den drog i underredet på grusvägen från huset och lät förskräckligt, gick väldigt tungt efter det. Stannade och kollade om något hängde löst under men icke.. Rätt som det var, efter någon minuts körande, ser jag däcket rulla bakom mig. Som tur är har jag en fantastisk far som bara släppte allt och kom ut för att hjälpa mig dra på reservdäcket.


Axelpass en hektiskt dag först med jobb i butiken, gympass, styrelsemöte med Kattkedjan och tillsist PT-timme.



Förberedelser inför julmarknaden som Kattkedjan arrangerade!



Artemis fick syn på något..



Känslan som uppstår när man hjälper ett gäng män i butiken och de plötsligt börjar dra en massa kvinnoförnedrande skämt.



Har fått megadille på doftljus! Jag har alltid haft dem men tänder dem aldrig, eftersom jag inte vill göra slut på dem.. Men nu har jag fått mig själv att inse hur värdelöst det resonemanget är. Så under MArtins semester eldade jag upp det sista av mitt enorma Yankee Candle med doft av rena lakan. Fanastiskt.



Vi i styrelsen på Kattkedjan samlade ihop pengar och köpte en tårta till Dingleveterinärerna. En stor mangopassionstårta!



Har jag berättat om den lilla tjejen som kom förbi och sålde jultidningar? Jag tror det. Jag blev ju så glad att hon faktiskt engagerade sig som är tanken (inte att föräldrarna ska lägga ut i säljgrupper på Facebook och man beställer den vägen) så jag handlade en massa. Och har börjat källsortera på köpet! (Påsen som syns på bild är en av tre, de andra är för papper och plast.)



Hade julmys hemma i min ensamhet. Koade på Dr. Phil mi åtta timmar den kvällen, fast gick igenom en massa kläder som jag sålde på Tradera också, samtidigt. Har du provat add.ice cream? Jäklar så gott det är! Älskar den nya ProPud med smak av lussekatt också, det är den bästa.. men jag verkar ensam om att tycka det, hähä.



På fars dag tog jag en tur hem till Söle. Det var bara farmin hemma och han var fast framför ett formel-1 race så jag satte mig bredvid och tittade med honom. Åt choklad som han fått i farsdagpresent av mig, ett kilo Anthon Berg-praliner. Det var så mysigt.



Förra helgen var det dags för julmarknad å Kattkedjans vägnar! Angelika och Mika hade lagat eget godis och marmelad, sylt, dricka, presentkorgar.. Vi fick sälja det på vår marknad och först var dealen att hälften skulle gå till vår kassa men i efterhand sa Angelika att vi kunde ta alltihop! Helt fantastiskt! Jag själv handlade lite och tyckte det var så mysigt och bra uppstyrt av våra styrelsemedlemmar. Nästa söndag är det dags igen, 11-15.





















Detta köpte jag!





Artemis hjälpte till att sätta upp två nya hissgardiner jag köpt på Tradera för 30 kronor!









Från ett ryggpass med min brother from another mother som sedan bjöd på mat och gött häng! Bästa Adis. ♥



En massa paket som råkat hamna hos grannen.. men vad skoj det är att få! Apropå det, idag hade jag tänt en himlans massa värmeljus i huset och tänkte hela tiden att jag måste hålla koll på dem hela tiden så jag inte riskerar att katterna gör något dumt.. en av mina största mardrömar är att huset ska börja brinna. Precis när jag tänt alla ljus hörde jag hur Postnordsbilen stod utanför och tutade.. De skulle lämna ett paket men då måste man gå ut och möta dem. Jag stod och funderade en stund och tänkte att näe.. jag KAN inte riskera att gå ut ur huset om än så bara för 30 sekunder. Av erfarenhet vet jag också att de aldrig väntar särskilt länge så jag hade inte hunnit släcka alla ljus och gå ut. Så jag får hämta paketet nästa vecka helt enkelt.



Bäbis.



Artemis..



Förra helgen var vi ett litet gäng från Nordic Wellness som överraskade vår världens bästa och goaste och gladaste Vivian med en födelsedagsmiddag på Park!



Och mest spännande av allt - jag har börjat rida igen! En vän till mig tog med mig till Vitkoria Mentzers stall i Tanum där hon rider lektioner på måndagar. Jag provade i måndags och gudars så roligt det var! Fast jag har fortfarande träningsvärk, haha. När lektionen var slut och jag släppte stigbyglar och tyglar och slappnade av så SPRÄNGDE det så i bröstet att jag trodde jag skulle behöva ringa ambulans.. det tog en liten stund att inse att det var musklerna som värkte och inte hjärtat smärtan satt i. Jag hade liksom suttit och spänt hela bröstmuskulaturen i en timme och när jag slappnade av så gjorde det så himla ont.. Men så roligt! Längtar tills jag kan köpa lite nya ridkläder.



Tack Angelo du lilla C-ponny som tog väl hand om mig!

"Vet ni varför cowboys rider på hästar? För de är för tunga att bära!"



Hon tyckte det var kul i alla fall.

Idag har jag varit helt ledig, första dagen på närmare två veckor.. Har tagit på mig så mycket extrajobb det senaste. Jag sov ganska länge och har dragits med ett smärtande huvud så gott som hela dagen men jag tror det är kroppens sätt att se till att jag faktiskt tar det lugnt idag. Det brukar bli så att jag får migrän när jag är ledig, nänligen..

Snart hoppas jag min fästman kommer hem och att han har glögg och lussekatter med sig för jag är så sugen på julmys! Jag älskar december och allt som hör till!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

where the stars touch the sky

Lång historia kort så har Martin åkt till Spanien nu. Vi tog sovmorgon, åt frukost på Backlunds och efter det släppte jag av honom i stan innan jag åkte till jobbet. Han kommer hem nästa torsdag, fram tills dess ska jag göra mitt bästa för att inte sakna ihjäl mig utan faktiskt njuta av att få lite tid ensam, och umgås med andra.

Jobbade 12-20, åkte sedan hem till Söle för att byta till vinterdäck. Letade upp mina gamla ridkläder också för jag hade faktiskt tänkt börja rida igen! Ska prova det och se hur det känns i alla fall. Tack till då-Ida för att hon så slarvigt bara slängt ner alla kläder från Mjölbytiden, i en påse och lagt i ett hörn i rummet där vi har alla hästprylar på Söle. Det var slappt gjort av mig då men lätt för mig att hitta nu. Slängde allt i tvätten och la ut hjälmen och skorna i kylan för att eliminera eventuella araknider som bosatt sig i samtliga. Spindlar alltså.

Tog vägen förbi Skee, lämnade av en grej jag sålt på Facebook, köpte yoghurt på Statoil och körde bilen genom tvätten. Kom hem ganska sent och har städat och grejat lite med inredning och sånt. Det är min form av terapi alltså. Att se förändringen och tillfredsställelsen som följer när man ser resultatet.

Imorgon har jag en konsultation annars inget inplanerat. Ser fram emot detta.

Saknar min Bowies redan. ❤️

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

dull shadow



Vet ni vad, idag är faktiskt första gången på evigheter som jag känner mig alldeles lugn och glad inombords. Så där lite smålycklig i smyg. Ler på insidan. Andas djupt och långsamt. Ser på almanackan och känner "var det inte mer jag skulle göra idag?" och ser liksom fram emot allt. Det var så längesedan jag inte kände att jag så där mentalt släpade fötterna efter mig och bara suckade åt det mesta eller ryckte på axlarna. Trots att det är jobbhelg och allt.

Vintern närmar sig. Jag älskar mörkret men kylan tar död på mig, igår frös jag nästan ihjäl och då var det tre plusgrader. Varje år undrar jag samma sak. Hur fan ska jag överleva?

Har börjat använda örhängen igen. Jag har ju tre hål i öronen men slutade använda smycken när jag började på Max 2011. Varje gång jag provat ha örhängen sedan dess har det gjort så sjukt ont efter bara några minuter att jag liksom gett upp det projektet. Först trodde jag att jag blivit nickelallergiker eftersom det svullnar, kliar och blir ömt som sjutton men bara jag härdade ut en natt så blev det bra sedan, så det är väl mer ett irritationsmoment. Köpte i alla fall dessa till förmån för hemlösa katter.



Även dessa strumpor för en femtiolapp till förmån för Arödskatterna.



Fick även hem ytterligare en adventskalender, fast med te! Har inte bestämt mig för om jag ska ge bort den eller behålla den själv, men ser framför mig hur mysigt det kommer bli att varje dag prova en kopp te vid köksfönstret med snö ute och adventsljusstakar i fönstret, med julmusik och en målarbok.



Köpte en kattbädd av Kattkedjan. Jättesöt ju, och katterna är alldeles galna i alla lådor som står överallt så tänkte den kanske skulle bli uppskattad. Jonny är nog den enda som är för stor för den men han claimade den direkt. Så länge katten är nöjd har man lyckats, väl.





Igår var jag som sagt först på sjukhuset (hähähähä) och sedan på andra sjukhuset för att röntga skelettet. Den lär ju inte visa något så förhoppningsvis får jag remiss till MR-röntgen. Om inte går jag berserkagång tror jag.

Efter det åkte jag i alla fall och hämtade Enzo, den vanvårdade kissen jag hämtade i Göteborg för några veckor sedan, och lämnade av honom i sitt för-alltid-hem. Lycka till nu, vår lilla farbror. Han är så vacker så det är inte klokt, hoppas verkligen allt går bra för honom och nya matte nu!



Sedan fick jag ÄNTLIGEN komma hem för en ledig dag hemma! Så fort jag rullat in hoppade Lana upp på huven och satte sig och skrek. Tyckte jag tog för lång tid på mig.



"So tired of your shit, Ida."



Hade en väldigt mysig dag hemma även om det blev kortare tid än jag tänkt mig. Ärendena i stan tog betydligt längre tid och så åkte vi ju till Park på kvällen. Men jag avnjöt dagen till fullo med glass, onepiece, storstädning, doftljus, en jäkligt lång dusch med alla Ritualsprodukter jag kunde hitta och en massa inredningspillande. Som balsam för själen alltså, och tiden gick sååå långsamt.

Kattgos också förstås.





Martin kom hem och jag gjorde mig i ordning för en kväll ute. Vi tog vägen om vår granne Malin för att lämna av en ostkorg som tack för hennes hjälp när Sterling försvann. Enda gången han syntes till var i hennes trädgård och hade hon inte hört av sig hade vi letat på fel ställen. Hon var så snäll och medgörlig, vi fick ställa en fälla på hennes tomt och gå där och leta när som helst. Jag trodde hennes barn skulle tycka det var läskigt att vi kom gåendes i skogen med ficklampor sent på kvällarna men det var inga problem. Sådana grannar borde alla ha! Så för att visa vår uppskattning köpte vi detta och hoppades att hon tyckte om ost, vilket hon sa att hon gjorde. Är så himla tacksam. ♥



Middag på Park och bio fick bli kvällens aktiviteter, somnade gött strax innan ett sedan. Älskar min onepiece trots att den inte är fluffig som min förra!



Snart åker Martin till Spanien en vecka och det är jättetråkigt att jag inte kan följa med men vad gör man. Får försöka njuta av att ha huset för mig själv. Ska rensa lite i sovrummet tror jag!

Fick den här bilden ihop med en jättefin och inspirerande text av Sanja häromdagen. Blev alldeles rörd till tårar. Kan man önska sig en bättre vän, kollega och chef?

Jag håller med Sanja. Det är nog dags att vända på det här måendet nu.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

doctor strange

Så vi tog oss en spontantur in till stan ikväll för middag på Park. Åt kalvköttbullar med potatispuré och lingonsylt och sån där asgod gurka. Ni vet. Tog ingen bild för jag var så jäkla hungrig.

Ännu mer spontant så gick vi på bio efteråt. Martin ville se Doctor Strange så han bjöd på den. Jag är ju inte alls något fan av Marvel-superhjälte-action-stuff men har en crush på Benedict Cumberbatch (skrattar ihjäl mig åt alla varianter på hans namn; Honeycrumb Cutiebrunch osv) plus att man får ge och ta lite vad gäller film och sånt i ett förhållande.. det är liksom en skriven regel någonstans tror jag.

Hur som helst, filmen var två timmar lång estetisk fysik-porr med en himla massa snygga animationer som leker med att liksom bryta mot fysikens lagar. Bända tid och rum och förflytta gravitation och sånt. Riktigt snyggt och lite det som filmen gick ut på. Sedan gillar jag att den var så där superdupermega löjlig, grabbig action MEN precis innan de började ta sig själva på lite för stort allvar så gjorde de också narr av hela konceptet. Det gillar jag, de var på något sätt medvetna om hur överdrivet det var. Svårt att förklara, men självdistans är alltid lite trevligt när det är med glimten i ögat.

Filmen var snyggt gjord rent visuellt och Brendadirk Crampleshunch var snygg och det var typ därför jag tyckte den var helt okej. Genren och själva storyn är inte alls min grej men den får godkänt. Ett plus ska de ha för att de använde en Pink Floyd-låt som soundtrack.

En trevlig kväll.

Okej här kommer den bästa; Boilerdang Stinkyrash. Dör.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

no escape

LÄS ↓

Jag bara måste få ur mig en sak. Jag är så fruktansvärt besviken.

Vissa har kanske redan läst detta på Facebook men jag tar det igen. Story time:
 
I ungefär ett och ett halvt år har jag haft problem med mitt vänstra knä. Det gör liksom ont på tre olika sätt och trots att jag besökt både sjukgymnaster, kiropraktorer och naprapater så vet liksom ingen vad de ska sätta för diagnos och inte heller vad de ska behandla. Det har så klart gått upp och ner och vissa behandlingar har hjälpt temporärt men summa summarum så började det med en typ av smärta men nu är det tre. Det känns som jag provat det mesta och nu sa både naprapaten och kiropraktorn att det finns inte mer att göra utan att ha tagit en MR-röntgen för att få se hur knäts mjukdelar (menisker, korsband, ligament, senor, etc.) mår. Kanske har jag något som slitits ner, växt till fel och behöver skrapas bort eller något som lossnat som behöver sys fast. Detta går endast av avgöra med en röntgen.

För att få en remiss måste man gå via vårdcentralen som sedan skickar mig vidare till ortopeden som skickar mig till röntgen. Idag besökte jag vårdcentralen, fick träffa en läkare som bad mig berätta. Jag sa så gott som allt ovanstående och att jag jobbar som PT och instruktör och tränat ganska hårt på min fritid i några år. Det är antagligen en slitageskada och inte en belastningsskada. Jag säger också att jag provat det mesta men att alla står rådlösa i väntan på en röntgen så de kan ge rätt behandling.

Konversationen som uppstår får mig att inte tro mina öron. Det absolut första läkaren frågar är vad jag tränar och jag svarar styrketräning. Direkt börjar hon mala på om att styrketräning är (märk mina ord) inte bra för kroppen och framför allt lederna, eftersom kroppen inte är gjord för sådan belastning varpå hon illustrerar en fruktansvärt dåligt utförd knäböj på tå (vilket talar om för mig att hon inte riktigt vet vad hon pratar om). Jo det fanns många studier som sa det nämligen, en från Finland bland annat. Hon styrketränar själv och vet därför att man gör det bara för att man tycker det är kul, inte för att det är bra för dig. Här satt jag och tänkte att hon menar säkert styrketräning i överflöd. Eller om man är okunnig och lyfter fel. Hon uttryckte sig säkert bara lite klumpigt. Men hon malde på om att hon hade bekanta som var maratonlöpare som visste att deras knän skulle vara fullständigt trasiga när de är 50 men de tyckte det var värt det så de gjorde det ändå (alltså ursäkta men vad tror du träning är till för? Hur tränar du? Behöver du köpa en timme?) Sedan frågade hon var en kiropraktor gör.

Förlåt vad sa du?

Ja vad gör en kiropraktor?

En kiropraktor knäcker..

KNÄCKER KNÄNA?!?!

Nej, justerar och ser kroppen som helhet och hittar imbalanser som kan vara bidragande faktorer till ett dåligt knä så som sneda höfter, dålig aktivering i muskulaturen i fötterna..
 
Hon bara tittade på mig. Hon vet alltså inte vad en kiropraktor är. Och det är väl okej, alla kan inte veta allt. Men SEDAN började hon prata om att det saknas vetenskapligt belägg för att kiropraktorbehandling faktiskt ger resultat och det är därför de inte är legitimerade. Alltså..
 
Du vet att Strömstad sjukhus har en avdelning för kiropraktik va? Och att det ligger visitkort till kiropraktorn jag gått till, i Strömstad sjukhus reception? Och att det visst finns en kiropraktorlicens? Var ska jag börja? Det kändes som hon förolämpade hela min existens. Jag har inte gått till en healer och bett dem sända god energi till knät liksom.

Sedan säger hon att det är ingen idé att röntga, vad jag behöver är en sjukgymnast och ett rehabprogram. MEN HAR DU ENS HÖRT VAD JAG SAGT? 7 PERSONER HAR UNDERSÖKT MITT KNÄ UTAN ATT KUNNA TALA OM FÖR MIG VAD DET ÄR VI SKA REHABILITERA, TROR DU EN ÅTTONDE PERSON KAN SÄGA NÅGOT MER ÄN DET VI REDAN VET ELLER SKA VI FÖRSÖKA PROVA NÅGOT ANNAT? Här började jag bara skratta rakt ut. Har aldrig känt mig så motarbetad av en läkare någonsin. Här började HON bli irriterad och sa att det finns verkligen ingen mening med att röntga för vi kommer ändå bara se skelettet och det är ju inte skadat (notera att hon inte undersökt mig än). Nej men på en MR-skanning ser man väl mjukdelarna, undrar jag. Ja det gör man (här höjer hon rösten) men hon kunde så gott som lova mig att vi kommer inte hitta något ändå.

MEN HERREGUD HITTAR VI INGENTING SÅ ÄR VÄL DET BARA BRA OCH GER MIG MER INFORMATION ÄN DEN JAG REDAN HAR VAD ÄR DET SOM ÄR SÅ JÄVLA SVÅÅÅÅÅÅÅRT
 
Jag tog ett djupt andetag.
 
Jag måste få en röntgenbild. Vi vet inte hur jag ska rehabiliteras annars.

Hon började igen; neeeeej men det jag försöker säga är att många tror att bara man tar en röntgenbild så är problemet löst sedan.

Jag skrattar igen. Jag har haft ont i ett och ett halvt år. Det här är knappast mitt förstahandsalternativ.

Jag hade sådan jävla lust att bara resa mig och gå. Men jag måste lösa detta.

Du kanske bör vila en längre period? Jag vet att det är svårt när det är ditt jobb men är du skadad så måste ju det gå bra?

Absolut, säger jag. Men ska jag sjukskriva mig behöver jag något form av intyg som kan bevisa att jag faktiskt har ont.

Typ en röntgenbild.

Hon tyckte det var bäst att hon gick och hämtade sin handledare. Han ställde lite frågor. Undersökte knät. Sa att jag tror det kan vara iliotibialbandet som spökar.

Det är nog bäst ni bokar in en röntgen.

Hej kom och hjälp mig.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

love song

Häj bloggen och alla om tittar in trots den kassa uppdateringen (♥). Ni läser väl bloggen från mobilen förresten? Bilderna blir ju alldeles förskräckliga från datorn sett.

Sedan några veckor tillbaka har jag inte känt mig så där jättesugen på någonting, därav bloggfrånvaron. Det känns så konstigt att för några månader sedan visste jag precis vad jag ville och hade en plan A och en plan B och var redo att satsa allt. Idag har både plan A och B liksom fallit och jag känner mig alldeles tom på energi och söker efter en plan C men kommer inte fram till något. Det är en stor frustration att känna att man trampar vatten och inte vet vad man ska göra härnäst. Det är ingen riktig "shit-vad-ska-jag-göra-med-mitt-liv"-ångest men mer att jag har ingen riktig koll på i vilken riktning jag ska röra mig överhuvudtaget. Ni förstår säkert. Sedan när man är så där allmänt omotiverad, trött och ganska så o-nyfiken på världen så blir det inte heller lättare att ta sig någonstans.Tänk om någon bara kunde ta min hand och leda mig in på en väg och säga att det här ska du prova på nu. Det hade varit nåt.

Men jag ska inte påstå att jag är ledsen eller så. Lite likgiltig kanske. Letar mig fram lite så där halventusiastiskt och försöker njuta av att faktiskt inte ha så där jättemycket jobb eller träning. Försöker. Önskar verkligen jag hade sug att träna men hela kroppen säger liksom näpp. Så jag avvaktar tills suget kommer. Och försöker njuta av att jag har tid till så mycket annat tills dess, även om jag tror mycket av min energi faktiskt skulle hitta mig igen om jag tränade. Bara lite grann.

Den här gosproppen verkar i alla fall avguda det faktum att han är hemma igen. Så har gosig har han aldrig varit.





På tal om det så fick vi denna av Gunilla när hon var här för att hämta fällorna, för här skulle firas Sterlings återkomst!





För några veckor sedan, dagen efter vi tog bort Findus närmare bestämt, tog vi en tur till Uddevalla för att möta upp en tjej med fem kattungar från ett vanvårdsärende i Malmö. Lyckades samarbeta med Kattjouren och vi fick ihop en transportkedja hela vägen till Uddevalla! Så vi tog oss en kosetur, Bowies och jag, och besökte IKEA i samma veva. Här är två av de små. 



På IKEA köpte jag detta.



Jag och småfåglar. Och prydnadskuddar. Kan liksom inte motstå kombinationen.



Eftersom typ alla våra småskedar är på rymmen önskade jag mig ett nytt set med bestick. För fy tusan så smärtsamt det är att det inte är komplett. Hittade dessa och föll in love direkt.



Köpte även dessa, fast i en inredningsbutik i stan, innan vi åkte till Uddevalla.



Och smet in på DjurMagazinet för att beställa och köpa dessa fina namntags. Grabbarna fick röda hjärtan och tjejerna fick rosa.





Fick hem dessa på posten med. Efter Sterlings bravader gjorde jag lite research och bestämde mig sedan för att samtliga katter skulle ha halsband, ifall de skulle råka komma ut så syns det på avstånd att de hör hemma hos någon. Det finns en del skjutglada människor i krokarna här nämligen..



På kvällen var det föreläsning med Jesper Caron. När jag först fick veta detta hade jag tänkt gå men såg sedan att det var under tiden jag jobbade så jag släppte det. Men nu var jag ju ledig lite så där halvspontant med tanke på det som varit med Findus och pappa dagen innan, och Martin av alla människor var den som typ släpade med mig. Egentligen är jag jätteintresserad av personligt ledarskap men jag var inte alls på humör för att lära mig "leda och lyfta dig själv". Inte det minsta faktiskt. Men Martin skulle gå även om jag inte gjorde det så jag tänkte vafan.. Plus att han bjöd. Klart jag skulle med.



Det var en riktigt bra föreläsning även om jag kanske inte kände mig så där supermottaglig. I grund och botten har jag länge drömt om att föreläsa och Jesper fick mig att inse att det är dags att slå slag i saken, för man vet aldrig när det kan vara för sent. En bra kväll ändå.



Sterling saknade oss..









Fick hem en julkalender som jag köpt på Rituals för halva priset. Ska bli vansinnigt spännande. Jag brukar ju vara ett så stort fan av chokladkalendrar men tänkte ta något annat i år (men vem försöker jag lura liksom).



Doding.





Vi var hemma på Söle för middag; älgfärsbullar med brunsås och kokt potatis. Så himlans gott alltså. Lite deppig stämning mot kvällen då vi fortfarande sörjer Findus (som alltid brukade sitta bredvid pappas stol när det var middag och få lite mat under bordet).

Bowies och Signe. ♥



Jag vann två Reebok-tights på Tradera. Reebok brukar vara så oförutsägbara i storleken, dessa är M och var alldeles för stora för mig. De ena paret tänkte jag ha till yoga typ så det är väl okej men de andra ska jag sälja vidare. Apropå Reebok..! Story time:

Lång historia lite kortare så köpte jag bland annat två tights i början av året. Dessa gick sönder efter bara några få användningar, sömmar lossnade liksom, och jag har mycket kläder av Reebok och vet att de bör hålla mycket bättre än så. Så jag tog kontakt med deras kundtjänst och frågade om jag kunde få pengarna tillbaka om jag returnerade dem och fick svar att det gick bra. Men instruktionerna var väldigt oklara så jag mejlade dem igen och frågade hur jag skulle göra. Fick aldrig svar.

Det gick ett tag och sedan tänkte jag att det kanske har gått för LÅNG tid nu? Så jag mejlade igen och frågade om jag fortfarande kunde reklamera dem. Inget svar. Mejlade igen. Inget svar.

Mejlade dem en fjärde gång och skrev att nu börjar jag faktiskt bli lite irriterad då det gått MINST en månad mellan varje mejl jag skickat och det är dåligt att de inte svarat. Då fick jag svar. "Hej, ursäkta att vi inte svarat men vi har faktiskt haft mycket att göra. Här har du en rabattkod på 20% att använda vid nästa köp."

1. Har ni haft så mycket att göra att ni inte kunnat svara sedan februari, så är jag imponerad.
2. Ni har fortfarande inte svarat på min fråga.
3. Jag vill inte köpa. Jag vill skicka tillbaka.
4. Jag har redan 25% rabatt men tack som fasen.

Alltså? Hur kan ett så stort företag som Reebok brista så mycket? Varför ringer jag dem inte, undrar ni? Det har jag gjort (i ett annat ärende då ett par tights aldrig kom, efter en månad skrev jag och frågade var de tagit vägen och rätt som det var hade jag fått pengar tillbaka för hela beställningen så jag var tvungen att ringa och fråga vad sjutton som försiggick). För det första så bryter alla på svenska, de som jobbar där. Det i kombination med en fruktansvärd ljudkvalite gör det omöjligt att höra vad de säger. Väntmusiken är inspelad från högtalare till telefon så diskanten liksom skär i öronen och man får aldrig veta på ett ungefär hur ång väntetid det är så antingen hinner jag aldrig vänta klart eller så orkar jag inte lyssna på skiten för att det bokstavligt talat gör ont i öronen. Stor känga till er Reebok. Hoppas innerligt att jag kan reklamera dem sedan när (om) någon väl svarar. Gurr.





Vann en auktion till förmån för hemlösa katter. En målarbok. Ser fram emot många mysiga vinterkvällar med denna!



Och letade ihjäl mig efter en adventsljusstake. Tips på vad man kan lägga inuti denna mottages tacksamt!



Kolla här!

Det här är en tallrik. Men inte vilken tallrik som helst. Jag var på The & Krusiduller när jag hittade en hel serie med tallrikar och dylikt och ville ha allting. Jag ser framför mig att de passar alldeles perfekt i mitt vita, lantliga hus som jag ska ha på Gotland när jag blir stor (ssssshhhhh). Så jag köpte en. Och tänkte att jag ska köpa en ny del varje månad och på så vis samla under en lång period. För mig är det här en jättebig deal. En påminnelse om att saker och ting tar tid och att det finns en charm i det. Varje månad kommer jag stå där och vrida och vända och välja med omsorg vad som ska bli nästa pusselbit, nästa steg på vägen. Det är alltid lite jobbigt att ha ofärdiga saker påbörjade tycker jag, så det här är en utmaning för mig, men också en vänlig påminnelse. Greatness takes time. Och så får jag drömma mig bort till Gotland en gång i månaden.



Köpte en ljusslinga att ha i hallen (ligger numerra i en pyntad stor glasvas, bild kommer). De vita korgarna låg tillsammans med en himlans massa andra grejer i garaget som jag snart är helt färdig med att plocka upp, SÅ KUL! Det är också en sån där sak. I snart ett år har jag hållit på med projektet att städa/rensa ur huset på prylar som inte är våra. Och i samma veva plocka upp mina gamla grejer från Söle. Sälja lite, spara lite, slänga lite. Det är något jag tagit lite då och då när jag känner för det och inte sett som ett stressmoment trots att det är ett ofärdigt projekt. Det är så kul att gå och greja, pyssla, inreda, planera. Kliar i själen att inte kunna göra allt på en gång men ÅÅÅÅÅH det känns så mysigt här hemma nu! För första gången på flera år så känns det inte som jag bor hos någon annan, utan att det faktiskt är vårt (mitt) hem. Med våra (mina) grejer.



Köpte en tavla av en vän.



Sålde grejer på Tradera. Man är aldrig ensam när man har katt.



Snuffsmaestro.



Bilder från Strömstadtidningens 150-års jubileum när farmin spelade. Älskade pappa. ♥



Höstens vackra färger försvann så fort men oj vad fint det är!


I lördags var jag ledig och hade för avsikt att stanna innanför dörren hela dagen, för att inte uträtta hundra ärenden och vipps så är hela lördagen väck. Men vid elva på kvällen fick jag ett akut nödrop av en vänn som befann sig i stan och hade hittat en katt som matfriade och sökte kontakt. Väldigt, väldigt smal, sårig och smutsig. Så jag gjorde det enda jag förmådde; klädde på mig och åkte för att hämta den till ett av våra jourhem. Kändes ändå skönt i hjärtat att veta att den fick äta sig mätt och sova varmt inatt, även om det innebar att jag var tvungen att dra på mig ett par byxor och åka till stan en vända. 



Skulle ta en selfie med Artemis.



Men i övrigt kunde lördagen beskrivas så här:



Vi började kolla på Stranger Things i lördags och hade sett klart hela i söndags. Därför gick helgen så vansinnigt fort men åh så värt det. Bra serie! Mysig, spännande, mystisk, lite läskig.. Rekommenderas till alla som är lite open-minded för science fiction, vilket jag inte är ett stort fan av men det gick hem ändå.



På söndagen tog vi en sväng in till JYSK för att köpa två möbler på halloween-rea. En TV-bänk och en byrå att ställa bredvid. Köpte även en lykta, ett ljus och ett par gardiner för 50 spänn att sätta över dörren till hallen.



Sterling är så proper i sitt halsband.





Gjorde ett kollage med bilder på Artemis, från när jag hittade henne till hur hon ser ut nu.



Här jagar hon fåglar.


Idag har varit en jobbig dag. Kräktes på jobbet. På Västra, där vi inte har rinnande vatten ens. Så fick snällt spy i en plastpåse, två gånger. Har ingen aning om varför jag avrit så kass idag men hade megamigrän alltså. Ringde min chef helt knäckt och sa JAG VET INTE VAD JAG SKA GÖÖÖÖÖRA men blev ombedd att ta en timmes rast för att se hur det kändes. Jag sa att jag trodde inte jag var magsjuk eller så utan att jag spytt för att jag helt enkelt bara hade så jäkla ont i huvudet, antagligen för att jag inte druckit så mycket (är grymt känslig för det sedan en tid tillbaka, dricker jag dåligt och kanske sover lite extra så kommer huvudvärken vid 12, 13 ungefär) och kanske lite abstinens efter koffein. Men tog en timme, köpte alvedon vilket jag aldrig köpt i hela mitt liv för jag tar det aldrig alltså, drack tio glas med vatten och bara la mig över bordet i personalrummet och sov. Sedan jobbade jag en timme och tog sedan en timmes rast till. Jag var helt klart bättre men inte helt fit for fight. Skönt i alla fall att det blev bättre men jag är helt slut.

Imorgon är jag ledig. Ska till sjukhuset för mitt knä 08.30 och sedan hämta en av Kattkedjans katter som ska flytta till sitt nya jourhem men efter det är jag inte skyldig världen särskilt mycket alltså! Onepiece hela dagen!
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

a lover to burn

Idag är första dagen på flera veckor som jag faktiskt känner mig genuint.. motiverad. Det här med Findus gnager mig hela tiden men jag börjar acceptera att det är inget fel med att inte sörja. När tankarna dyker upp så försöker jag slå bort det. Det känns vanhedrande på ett vis; "sorg är den finaste hyllningen kärleken kan få" läste jag en gång och jag tycker det är ett vackert sätt att de det på. Men att jag inte sörjer och låter det ta över mitt mående 24/7 handlar inte om att jag gått vidare och inte bryr mig. Tvärtom så gör det så ont att jag måste försöka hitta andra infallsvinklar. Andra sätt att se det på. Det kommer svaga episoder så klart där jag inte orkar vara stark men mellan dem tänker jag glädjas åt det jag har och hylla Findus för våra minnen och vår tid tillsammans, med värme, glädje och kärlek.

Jag hade en så fantastisk dröm inatt som på något sätt gav mig en nytändning. Sedan jag släppte instruerandet och inte fick jobbet som gruppträningskoordinator har jag känt mig så himla vilsen. Men idag har likgiltighet gått över till nyfikenhet och givit mig ett mer konkret mål. Oavsett om jag tar mig dit eller ändrar mig på vägen så har jag en anledning att ta mig framåt i någon riktning. Jag har stagnerat. Och det alldeles för länge. Framtiden känns lite spännande igen.

Som sagt, jag kanske inte alls är inne på rätt spår för mig men huvudsaken är att jag rör på mig åt något håll så jag kan upptäcka vad jag vill. Och inte vill.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

running backwards

Hela min existens gör så himla ont. Jag vet att jag blir väldigt känslosam och det är både en gåva och en förbannelse att känna allt så himla fundamentalt.

När jag vaknade idag ringde farmin och berättade att han var på väg med ambulans till NÄL. (Vid slutet av dagen fick han komma hem.) Några timmar senare skulle jag hämta Findus och ta honom till Dingleveterinärerna. Kul dag.

Stundvis känner jag mig okej men för det mesta vill jag bara försvinna för att slippa smärtan. Jag har haft tur hittills och har inte förlorat någon nära i mitt liv. Det här är den största förlusten jag någonsin gått igenom, 17 år tillsammans, och dessutom var det mitt beslut. Jag ifrågasätter det varje sekund fast jag vet innerst inne att det var rätt och vårt enda alternativ.

Gud det gör så ont.

Det svåraste jag någonsin gjort.
Jag älskar dig så mycket.
Tack för allt.

Vi ses igen.. ❤️

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

findus ♥

Idag kom samtalet. Det är dags att låta dig vandra vidare nu, Findus.

Det gör så ont men någonstans råder det liksom inga tvivel. Det finns inga alternativ. Veterinären förvarnade mig om det i våras och jag vet att hon har rätt. Hade du varit sjuk hade jag kanske gripit efter halmstrån och tänkt att det måste finnas något mer vi kan göra, men jag vet att det inte är så nu. Du är frisk. Men du orkar inte mer.

Det är den mörka sidan av att ha djur. En dag är det dags att säga hejdå. Fördelen är att det tog 17 år, du har liksom funnits hos mig så länge jag kan minnas och lite till. På onsdag finns du inte mer.
 
Vi har ännnu inte bestämt vad vi ska göra med ditt minne. Jag vill sprida ut din aska över fältet på Söle, där du alltid brukat sitta och spana. Så du kan finnas med oss överallt och hela tiden. En sista vila fri för vinden, där du hör hemma.

Jag kommer alltid minnas dig som den slagskämpe och livsnjutare du är. Vår kung av Söle.

Jag älskar dig till månen och tillbaka. Nu och för alltid.



 
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

is this the real life

Ligger i soffan med Sterling. Sterling!(!!)

Spenderade hela förmiddagen inne och planerade inför kommande vecka. Skulle sedan in till Backlunds för först frunch med Martin (numera tradition varannan söndag) och sedan fika med Åsa och Sanja. Men innan vi åkte skulle vi kolla fällorna och lägga ut mer kattmynta i dem. Näst sista fällan vi kollade hade slagit igen. Grannens katt satt där. Vi gick vidare och med ännu ett krossat hopp närmade jag mig sista fällan som stod bakom en glasdörr. Såg något ljust bakom men tänkte att det är säkert bara ett löv. Tittade in.. såg Sterling alldeles ihoptryckt! Först trodde jag han var död för han låg helt stilla med öppna ögon ihopknycklad i en väldigt liten bur. Men så jamade han. Jag grät helt hysteriskt.. hulkade och nästan skrek rakt ut.. plockade upp fällan och gick hem. Glömde kattmyntan.

Han var så otroligt skärrad. Jamade oavbrutet. Gick ur buren och in under sängen för att gömma sig. Ställde dit mat och vatten och samlade mig... för att sedan åka in till stan.

Följt av lite fika med vänner. Kunde inte ha fått en bättre start på söndagen!

Hade sedan väldigt bråttom hem. Trodde Sterling skulle ligga gömd fortfarande men han låg på sin favoritplats i soffan. Stinker av fisk (som låg i fällan) men vad gör det. Har plockat fästingar och baddat honom med fuktig handduk och gosat och gosat och gosat. Han är så himla smutsig och trött men spinner konstant. Tror han tycker det är skönt att vara hemma.

Är det här en dröm? Jag har drömt det många gånger förr.. ❤️

Välkommen hem älskade bäbis..

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

contagious

Vill slänga in lite snabbt att jag fick hem ett par nya Reebok-tights igår och är såå in love med dessa alltså. Reeboks tights sitter som en jäkla smäck och man kan ha dem jättehögt upp utan att de skär in i midjan. Just dessa hade ett väldigt tunt och lent tyg vilket jag typ avgudar så good job Reebok. Köpte dem på en köp/sälj-sida för träningskläder på FB för en hundring. Bicepsflex kom på köpet för att varför inte liksom.

GUD som jag önskar att jag hade lust att träna. Men icke.

Vi tog två svängar ut och kollade fällorna, maten var helt borta i två av dem..? Hur är det möjligt ens?! Fick liksom ta ett varv extra för att fylla på bete. Underbart väder ute så det gjorde inte så mycket.

Artemis satt inne och jagade fåglar i sinnet tror jag..

Vi filmade via Lana en gång till idag, vi hade turen att hon ville gå ut en gång till innan det blev mörkt. Det är ganska häftigt tycker jag, att få följa henne i realtid och förstapersonsperspektiv. Vi såg inte Sterling (men grannens katt, kan ju vara bra att veta att den rör sig här och äter av maten) och upptäckte även att grannarna har en typ av bur på marken som de matar fåglar i. Lana satt vid den i en halvtimme. Tanken slog mig att det fanns många utrymmen för en katt att gömma sig på där och att den där buren säkert är attraktiv för andra katter, som kanske Sterling.. tror det är dags att prata med grannarna där och fråga om vi får leta lite på deras mark, sätta upp en fälla nära och om Lana stör dem. Det är ju faktiskt alltid något.

Så var det dags för bio! Inferno! Äntligen!

Jag ska medge att det var inte alls som boken. Filmen kändes lite väl fullsmockad och klarade inte bära upp storyn och karaktärsuppbyggnaden på två timmar. Har till och med för mig att storyn var helt annorlunda i boken men kan minnas fel. Böckerna är ju som regel alltid bättre men jag tycker ändå tidigare filmer håller måttet.. fortfarande en väldigt spännande och bra film men inte riktigt lika bra som DaVinci-koden och Änglar & Demoner. Men jag kommer garanterat se den igen. Tom Hanks i huvudrollen, Dan Brown bakom story och HANS ZIMMER BAKOM MUSIKEN! Onekligen en grym kombo.

Ikväll har jag packat in Traderavinster och packat upp en flyttkartong med gamla grejer. Asroligt att gå igenom verkligen! Ska försöka sälja lite smågrejer på Facebook, hoppas bli av med lite prylar ändå. Dags att rensa ut det sista ut huset också, men det är inte lika roligt att slänga saker som att plocka upp dem.. Förr samlade jag på allt. Nu sparar jag nästan ingenting, så eloge till mig!

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

a little help

"Martin, har du lust att väcka mig innan du åker ifall Lana ska gå ut, så jag kan sätta på henne kameran?" Inga problem.

Dag 1:
*vaknar halv nio, har ett missat samtal, ringer upp*
- Hej, du hade ringt?
- Ja du ville bli väckt?
- ... Nej? Bara innan du åkte?
- Varför?
- Så jag kan sätta kameran på Lana innan hon går ut.
- Jaha ja okej, då var det inget.

Dag 2:
*blir väckt av Martin*
- Vakna älskling, Lana kom in nu.
- Kom in?
- Ja?
- Är hon på väg ut igen då?
- Nej hon gick och la sig!

Ridå.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

intense

Jag undrar en sak. Varför väljer man att ha året-runt-däck på sin bil?

Dåligt på sommaren.

Dåligt på vintern.

Så sliter man dem ändå dubbelt så snabbt så man måste köpa dubbelt så många uppsättningar däck. Istället för att köpa nya sommardäck ena året och nya vinterdäck nästa år så måste man köpa nya året-runt-däck varje år. Eller?

Jag förstår inte.

Dags att byta snart väl. Känns som jag kränger nya däck varenda gång det är dags att byta. Tur jag har farmin som informerar mig om detta vid samtliga tillfällen!

En till grej jag bara måste dela med mig av..

Såg denna på ÖoB igår. Småfnissade hela dagen. "Makes cat spin."

Igår kväll när jag äntligen fick komma hem (hade så mycket att göra på jobbet, kändes som en 12-timmars arbetsdag) tog jag hand om lite grejer men åkte sedan till Statoil för att köpa en liten påse chips. Det är ju bara fredag en gång i veckan (och jag saknar all form av självdisciplin), hähä.

Spelade Spyro en stund.

Men kvällen blev ganska kort. Somnade på soffan strax efter tolv. Vaknade klockan fem av att Lana ville gå ut (har ju köpt en kamera som hon ska ha på sig) men det var så mörkt ute. Tänkte att det ändå var värt ett försök. Somnade om. Vaknade vid åtta, släppte in Lana och kollade igenom kolsvarta filmer. Nåväl. Nu är hon ute med kameran igen.

Jag njuter så oerhört mycket av varje minut idag ska ni veta. Älskade, lediga lördag.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

nine circles

Åh jisses, jag är helt slut. Vet inte vad det är med mig, jag gör så mycket mindre än vanligt (jobb och träning) men känner mig lite som en zombie för det mesta. Bara att go with the flow så tror jag att jag ska komma ikapp snart.

Jag hade i alla fall en riktigt lugn dag både innan och på jobbet igår. När jag slutat så åkte jag hem, tog hand om lite grejer hemma, satte mig sedan i sängen med datorn för att redigera lite Santorinibilder och lyssna på andra presidentdebatten. Politik har aldrig varit min grej men det som pågår i USA just nu intresserar mig. Jag ska verkligen inte påstå att jag förstår allt med statsskick och deras historia men det här valet är verkligen något utöver det vanliga. Drama.

Ja just det, jag pratade med min bästa vän och chef Sanja en stund efter jag slutat. Helt hastigt och lustigt fattade jag beslutet att frysa två av mina instruktörslicenser i ett år. Känns så sjukt konstigt, men så himla skönt på ett sätt. Jag kan alltid avbryta det när som helst (tror jag tar upp pumpen igen vid årsskiftet inför release 100 men vi får se. Jag vet liksom inte riktigt vad jag ska göra nu. Att inte få jobbet som gruppträningskoordinator var kanske inte.. en besvikelse.. men mer snopet. Jag har satsat så hårt på det och verkligen trott att det var den vägen jag ville och skulle gå, men så snavade jag på mållinjen. Beskedet att jag inte fått det lämnade mig med en känsla av "vad nu då?" och jag har liksom inte riktigt klurat ut det än. Det är inte första gången jag känner att jag inte vet vad jag vill göra med mitt liv men det är första gången känslan besvärar mig. Men jag tror också att efter alla småsaker som varit och byggt upp till stort obehag lite varje dag så känner jag också att allting kvittar. Jag bryr mig inte riktigt heller. Jag vill inte göra något alls, helst. Stundvis har jag lust att gå till läkaren och gråta krokodiltårar och säga att jag gått in i väggen bara för att få bli sjukskriven och ta en paus från allt. Lite semester liksom. Men samtidigt så vet jag att om det är något jag blir galen av på riktigt så är det avsaknaden av rutiner och jag behöver jobba och hålla igång för att inte gräva ner mig. I slutänden är det vad jag behöver, MEN jag har också plockat bort en del stressmoment och även om det känns konstigt så är det
 
SÅ.

HIMLA.
 
SKÖNT.

Nu har jag i alla fall tagit helg och det känns helt fantastiskt. Imorgon ska jag på bio med Martin och vi ska se Inferno som äntligenäntligenäntligen kommit! Jag har läst alla Dan Browns böcker och freaking älskar dem, har väntat i flera år på den här filmen så jag är fett taggad. Dessutom; popcorn med smörkrydda.

 
För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

dark side

Idag är jag inte stark. Mitt mod vandrar verkligen drastiskt upp och ner och idag körde det i botten för första gången på ett tag. Jag såg den här bilden och tanken slog mig; "jag kommer aldrig få se honom igen". Jag vet att det inte är dött lopp och fortfarande finns hopp men ibland dippar jag fullständigt. Jag vet att det går över, men som min terapeut förklarade för mig förra året så är det bara att låta sig sköljas med i känslovågen. Den tar slut så småningom. Men gudarna ska veta att jag saknar honom så..

Man får reflektera över vad som kunde varit värre. Det finns många saker som kunde förvärrat min sits just nu. Jag måste hela tiden stanna upp och tänka. Artemis hjälpte till när hon somnade på min mage och jag inte ville röra mig för att väcka henne..

Igår var jag ledig. Det var väldigt skönt, även om jag egentligen inte fick tagit vara på så stor del av dagen. Jag spenderade förmiddagen hemma och storstädade för första gången på väldigt länge. Det tog ganska lång tid.. packade in Traderavinster och tog en dusch.. åkte sedan in för att luncha med Martin.

Såg den lilla svarta katten strax innan Näsinge igen, har inte sett den på månader. En hemlös liten stackare som brukar vara på vägen..

Jag hade taggat Espresso House och deras jättegoda chicken hickory bagel. Meeeeen just den var slut så klart så vi gick till Food Court som ligger ovanpå. Tur det! Jag tog kokt potatis med grillad lax och hollandaisesås, SÅ GOTT! Älskar den typen av mat men äter det så sällan.

När Martin gick tillbaka till jobbet passade jag på att prata lite med Adis (som jobbar på Strömstad Mat också) och rätt som det var hade det gått en och en halv timme (!) och då var det dags för Martin att gå hem. Vi handlade lite innan vi slog ihjäl ytterligare lite tid över en kaffe på Espresso House. Jag skulle nämligen till naprapaten lite senare.

Åkte sedan till naprapaten för första gången på nästan ett år. Tycker han är så duktig, ett besök tar 45 minuter och är väldigt omfattande. För första gången någonsin kunde han provocera fram en smärta vilket var skönt på ett sätt, att kunna säga exakt DET gör ont exakt HÄR, till skillnad från tidigare då de fått utgå från mina beskrivningar av smärtan. Resultatet av besöket blev att vi konstaterade att vi behöver en magnetröntgen på knät för att veta exakt vad vi ska behandla. Så det står på min att-göra-lista nu.

Åkte till Konsum, hämtade ett paket och skickade några. Åkte hem. Gick en runda och kollade fällorna igen och la ut mer kyckling. Har haft tre besök i fällorna nu.. fast den slog bara igen en gång. Igår såg vi en stängd fälla och mitt hopp liksom sköt i höjden för några sekunder tills det visade sig vara grannens katt. Stackars. Men utöver det har maten försvunnit två gånger. Åh.

I paketet jag fick hem var bland annat en kamera att sätta på kattens halsband. Tänkte låta Lana ha den på sig och se om hon ser Sterling. Den filmar bara 2,5 timme åt gången så jag griper verkligen efter halmstrån här.. men jag måste göra allt jag kan.

Min förra och Martins nuvarande arbetskamrat Dennis var på Ullared häromdagen. Det var där jag köpte min första onepiece vilket var typ mitt livs bästa köp. Den gick sönder för ett tag sedan och jag har seriöst övervägt att åka dit bara för en ny.. (Den var fluffig, okej?)

Så när jag skulle skriva till Dennis och be honom köpa med en hem hade Martin redan hunnit före. Så gulligt!

Börjar inte jobbet förrän 13.30 idag vilket jag är så tacksam för. Har kollat fällorna och grejat lite hemma. Sett tre avsnitt av Glee.

Ska se om Lana vill gå ut sedan när jag går, då får hon ha kameran på sig. Håll tummarna för oss.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.

scarecrow

Jag hade en väldigt mysig morgon idag. Jag råkade somna i Martins säng igår, som stora skeden ni vet, och det gjorde inte gott för min redan ganska så onda baksida av axeln.. Jag får lätt väldigt ont i ett muskelfäste där och nu var det värre än någonsin efter att ha sovit på det hela natten. Inte nog med det, jag verkligen stapplade ur sängen för mitt knä var så dåligt..! Nu har jag alltså TRE olika sorters smärta i samma knä! Det smäller till när jag sätter mig på huk, hugger när jag spänner framsida lår och nu ilar det i hela knäskålen vid minsta lilla imbalans i benet. Jag har behövt uppsöka naprapat/kiropraktor för det länge men varit lite för snål. Jag har egentligen inte råd nu heller men jag kan inte ha det så här. Det har gått ett år sedan problemen började och jag trodde det skulle försvinna om jag fick vila men det verkar faktiskt vara tvärtom. Ju mindre jag tränar desto sämre mår kroppen. Så tid är bokad hos naprapaten imorgon kväll. Jag kommer få akupunktur i låret vilket är fett otrevligt men ack så effektivt.

Tanken var att vi skulle träna på morgonen men med ett kasst knä och en kass axel fanns det inget att göra. Istället såg vi på film i sängen och jag somnade om lite grann medan Martin kliade mig på ryggen.. drömde vansinnigt konstiga drömmar om att falla genom dimensioner för att hamna i helvetet, plocka äpplen och sedan åka hem igen för att baka hallonpaj?

Vi åkte in för en supersnabb frukost på Backlunds. Köpte hallonpaj, haha! Började sedan jobba klockan tolv och hade en megalugn dag framför mig.

Ikväll har jag kollat på hela första presidentdebatten, gjort om lite i vardagsrummet, spelat Silent Hill och varit ute i skogen och letat efter Sterling. Jag tror faktiskt han är i närheten.. när vi kom till första fällan hörde vi båda hur det rasslade tills buskarna. Och maten i fällan såg ut att vara rörd! Det är en grävlingsfälla så den är ganska stor och det är möjligt att äta av maten utan att trampa på plattan som utlöser fällan, så det är inte helt omöjligt att han var där och åt när vi kom..

Dessutom drog jag ju mat i en strumpbyxa genom skogen förra veckan. Det låg lite mat kvar i byxbenet så jag hängde upp den på altanen för luktens skull.. och idag var ena byxbenet helt avslitet. Det gjorde mig onekligen lite nervös, kan Sterling ha gjort det eller krävs det ett större rovdjur för det? Har han ätit av själva strumpbyxan..?! Nej det kan han nog inte ha gjort, han kan ju inte glufsa i sig den som en hund liksom.. eller..

Åh denna förbaskade oro. Jag vill tro att han var i närheten när vi kom ut. Han måste komma hem snart, innan jag går sönder av all oro.

Hittade den här bilden på Kattkedjans sida, från årsskiftet.

Plutten..

Imorgon är jag ledig. Jag skulle egentligen ha åkt till Kungsbacka för att möta upp en kvinna med hemlösa kattungar från Malmö (å Kattkedjans vägnar alltså) men det blev uppskjutet en vecka. Så lite ärenden och så finns på agendan men främst ska jag försöka slappna av lite grann.

För övrigt anser jag att Karthago bör förstöras.
Tidigare inlägg Nyare inlägg